Vad är hälsa?
"Var plåga har sitt skri för sig,
men hälsan tiger still."
Erik Gustaf Geijer, Odalbonden (ca 1810)
"Hälsa" är på många sätt ett komplext begrepp som är svårt att definiera på ett sätt som omfattar alla de områden det berör och synsätt som finns. Vi som hälsopedagoger har under vår utbildning haft kraven på oss att göra ett ställningstagande i frågan vad hälsa innebär för oss. För att ge er en bättre insikt i hälsans värld har vi sammanställt ett antal teorier och modeller vi anser beskriva begreppet på ett förhållandevis bra sätt. Ni kommer straxt att se att det inte finns ett entydigt svar på vad hälsa verkligen är.
I vetenskapen har man tagit fram olika teorier och modeller för att försöka komma närmare en förklaring kring vad hälsa verkligen innebär.
Redan 1810 insåg Erik Gustaf Geijer svårigheten med att få ett grepp om denna term – är vi friska och mår bra märker vi det oftast inte! Det är först när vi mår dåligt som vi märker att vår hälsa inte är den bästa.
Vad är då hälsa? Är att "må bra" att inte vara sjuk? Eller kan man ha mer eller mindre hälsa? Finns det en optimal hälsa som man bör sträva efter att uppnå?
När man börjar ta sig an innebörden av begreppet hälsa måste man först och främst ta ställning till vilket synsätt man själv har på hälsa – är det frånvaron utav sjukdom (patogent synsätt) eller något man får som en effekt av hälsobefrämjande insatser (salutogent synsätt). Valet av synsätt påverkar i stor grad hur man väljer att arbeta med hälsa.
De följande försöken att förklara termen kommer att fokusera på ett salutogent synsätt, vilket vi kommer att begrunda varför längre ner.
Världshälsoorganisationen (WHO) har i flera omgångar försökt sig på att hitta en passande definition och 1991 löd den som nedan följer:
"Health itself should be seen as a resource and an essential prerequisite of human life an social development rather than the ultimate aim of life. It is not a fixed end-point, a "product" we can acquire, but rather something ever changing, always in the process of becoming."
Enligt vad WHO skriver bör man se hälsa som en resurs, men även som ett tillstånd under ständig förändring. Detta skulle alltså innebära att hälsa er ett slags kontinuum, som rör sig mellan total ohälsa och död och totalt välmående.
Denna teori stödjer även "hälsokontinuumet".
Här beskrivs hälsa som ett steg på vägen mot välbefinnande och att begreppet i sig bör betraktas som en ständigt pågående process. Det finns även andra modeller som försökt sig på att beskriva hälsa på ett liknande sätt. "Hälsokorset" har använt sig av en ytterligare dimension för att komma närmare kärnpunkten:
I denna modell sätter man de fysiska och psykiska aspekterna i relation till varandra. Man kan alltså vara sjuk, men ändå uppleva lust och välbefinnande i hög grad, medan man kan vara fysiskt frisk och ändå uppleva olust och må dåligt. Modellen beskriver alltså begreppet på ett likartat sätt som WHO valt att göra i sin definition från 1991. Vad man även bör framhäva är att hälsa även bör kunna infinna sig i närvaro av sjukdom och att ett sjukdomstillstånd inte automatiskt behöver betyda ohälsa, då man själv uppfattar sig som välmående.
Diskuterar man begreppet hälsa bör man även nämna Antonovskijs teori om KASAM. Enligt den ansatsen han väljer lyder förklaringen som följer: "Hälsa uppkommer då individen har en känsla av sammanhang." Teorin bygger på att individen upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin tillvaro. Är känslan hög inom alla tre områdena så talar man om att personen har ett högt KASAM, alltså en hög känsla av sammanhang. Detta i sin tur ligger enligt Antonovskijs teori till grund för att kunna uppleva en högre grad av hälsa. De ovan nämnda definitionerna, teorierna och modellerna är endast ett litet axplock ifrån de otaliga närmanden det finns till begreppet hälsa och visar hur svårförklarat det är samt hur många åsikter och uppfattningar det finns. Hälsa skulle alltså kunna vara allt ifrån ett tillstånd eller process och kan ses ifrån ett salutogent eller patogent perspektiv.
Ur teorierna och modellerna framgår heller inte hur kan uppnår en bättre hälsa eller vad hälsa exakt utgörs av. Den enda slutsatsen är att medlet och målet kan vara helt olika utformade från individ till individ. Vi på halsopedagogen.se anser att ett promotivt och proaktivt arbete för att utöka människors hälsa, innan sjukdom har uppstått är att eftersträva. Dessutom tror vi inte att endast frånvaro av sjukdom garanterar att man upplever god hälsa vilket är något som de modeller och definitioner vi demonstrerat här understryker. ändå är det ofta så att de flesta personerna, precis som Geijer antyder i sitt citat, först märker att deras hälsa är bristfällig när en sjukdomsbild uppstått. Vårt mål med vår verksamhet är att i tid skapa den uppmärksamhet som området kräver, men även att stödja de som redan fått problem med sin hälsa. Fler och fler privatpersoner, men även företag, har börjat inse betydelsen av att ha en hälsopromotiv inställning, ändock finns det fortfarande många som blundar för det. Detta tror vi beror på att det, precis som ovan visat, är väldigt svårt att definiera vad hälsa är men även att utifrån det välja rätt metoder för att skapa och understödja en god hälsa.
Vår hälsa är bland det viktigaste vi har i vårt liv och vi anser att det krävs ett visst minimumtillstånd av hälsa för att leva ett lyckligt och fullgjort liv. Att en god hälsa även kan ha positiva effekter på det övriga livet, bortsett ifrån det personliga välbefinnandet, tror vi på. På halsopedagogen.se vill vi erbjuda er en guide till vilka insatser det finns för att skapa en bättre hälsa, men även diskutera och tidvis även kritisera och kommentera olika trender och rykten inom området. Vårt mål är det att ge en tydligare överblick över vad hälsa kan innebära och sålla bland oseriösa pr–trick och forskning som idag finns på marknaden.
Vill ni ta del av den litteratur som legat till grund för vårt synsätt på hälsa kan ni läsa mer här: