Hälsorisker
När man talar om hälsorisker i allmänhet så finns det olika kategorier man delar in dem i. Dels talar man om sjukdomar som är direkt smittsamma, dels om "ämnen" som kommer ifrån människor (likt organ, hud, celler osv.) och som kan medföra risk för smittspridning av sjukdomar som till exempel hiv. Det område som dock är mest intressant för oss på halsopedagogen.se är de sjukdomar som inte är smittsamma och som uppstår utifrån den levnadssätt personen i fråga har. Man bör samtidigt vara medveten om att vissa individer har högre benägenhet än andra rent genetiskt till att få vissa livsstilsrelaterade sjukdomar. Det sker fortfarande forskning för att utreda hur stor procentsats av befolkningen som verkligen lider under detta och att skylla på vårt genetiska arv bör snarare behandlas som undantag än som regel.
Vi vill även betona att när vi talar om hälsorisker, så syftar vi på levnadssättet som risk, vilket i överdriven form i ett senare skede kan leda till olika sjukdomsbilder – alltså där det finns ett orsakssamband mellan beteende och hälsa. Detta innebär alltså att det inte absolut måste betyda att man får en sämre hälsa av att utsätta sig för dessa moment, utan att det först blir en risk när exponeringen blir överdrivet stor.
Bland de mest omtalade hälsoriskerna finner vi:
- Stress
- Sömnbrist
- "Dålig" kost
- Rökning/ Snus
- Alkohol
Stress
Utsätter man sig för en situation som orsakar stress, så höjs snabbt nivån av kortisol, adrenalin och noradrenalin i kroppen. Samtidigt sänks utsöndringen av insulin i kroppen vilket gör att mindre socker utsöndras i blodet. Ursprungligen byggde denna process på att kroppen skulle behålla blodsockret i musklerna istället, där det behövdes för att t.ex. springa från den stressorsakande situationen.
Numera hamnar vi dock väldigt sällan i situationer där vi akut behöver springa iväg för att skydda oss. Det fnns däremot situationer som fortfarande orsakar samma slags hormonpåslag, dessa består dock oftast inte av direkta hot. Snarare utlöses stressen av att vi upplever oss tvungna att uppfylla krav och arbetsuppgifter som ställs på oss eller att vi måste hålla ihop vårt livspussel osv.
Dock är stundvis stress inte det som i slutändan orsakar de hälsoproblem som kan relateras till området. Snarare är det långvarig och ständig stress (kronisk) som utgör den största boven i dramat.
- Viktökning/Fetma pga. rubbad insulinbalans (av de ständigt förhöjda kortisolhalten) som medför fettinlagring i bukhålan/kring midjan.
- Ökad risk för diabetes typ 2 pga. fetman som oftast utgörs främst av bukfetma.
- Blodtrycksökning
- Sämre motståndskraft, vilket i längre sikt även kan leda till diabetes
- Sämre sårläkning
- Risk för utbrändhet i långa loppet
- Sömnlöshet
- Personlighetsförändring
- Ångest
- Depression
Sömnbrist
Sömnbrist i sig kan oftast kopplas till stress och sömnlöshet, men även till nattskiftsarbete som rubbar den normala dygnsrytmen. Sömnbrist är något ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen lider av. På kort sikt leder det till sömnighet, humörsvängningar, sämre korttidsminne, svårt för att planera eller även att utföra redan tidigare planerade aktiviteter, samt svårigheter att koncentrera sig. På längre sikt kan konsekvenserna bli långt mer allvarliga. Fetma, tidigt åldrande, utmattning/utbrändhet, hjärt-/kärlsjukdomar, mag-/tarmsjukdomar, nersatt immunförsvar, kronisk minnesförlust och depression är några av de följder som är vanligast.
Dålig kosthållning
Vad som menas med dålig kosthållning kan vara tämligen individuellt, då personer kan reagera olika på olika kost. Man talar ofta om att antingen äta för mycket av vissa produkter eller för lite av de ämnen som kroppen är i behov av.
I största allmänhet talar man om att det finns ett samband mellan ett högt intag av snabba kolhydrater (t.ex. socker) och fetma, samt intaget av mättade fetter och hjärt-/kärlsjukdomar. Ett högt intag av snabba kolhydrater över många år kan även inverka på insulinutsöndringen och så orsaka diabetes typ 2 i ett senare skede.
Dålig kost i sig kan även ha påverkan på mag-/tarmkanalen och orsaka uppblåsthet, oönskade gaser, magont osv.
Utöver dessa tillstånd som kan drabba de flesta av oss, så finns det även den kosthållning som kan kopplas till en sjukdomsbild, som hetsätning, anorexi eller bulimi. Dessa kommer vi dock inte att behandla närmare här, då dessa problem kräver specialisthjälp.
Rökning/Snus
Enligt vårdförbundet är "rökning idag den största enskilda orsaken till sjukdom och förtida död i västvärlden." De skriver även att "varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 7-8 år av sin förväntade livstid."
Man får en påtagligt ökad risk för lungcancer, strupcancer, munhålecancer, matstrupscancer, magsäckscancer, cancer i bukspottkörteln, urinblåsan, njuren, livmodercancer och leukemi. Utöver det ökar risken för bråck i stora kroppspulsådern, försämrad blodcirkulation i hjärtat, hjärtinfarkt, stroke, spontant läckage i lungsäcken, struma, dödlighet i magsår, lårbensbrott, synskador, psoriasis, rynkor, försämrad fertilitet, ofruktsamhet, impotens, sämre sårläkning, åderförkalkning och stämbandsödem.
Trots dessa rämnande utsikter som endast är ett urval, så röker var femte vuxen svensk dagligen. Många är fortfarande inte medvetna om att det finns cirka 50 cancerframkallande substanser i cigaretter.
I Sverige har vi även snuset som enligt många anses som ett hälsosammare alternativ till cigaretten. Dock börjar studier på senare tiden peka mot att även snus innehåller en hel del cancerframkallande substanser och att det verkar finnas ett starkt samband mellan snus och bukspottkörtelscancer. Man har inte kunnat fastställa ett konkret samband mellan snus och hjärtinfarkter, men fakta verkar peka mot att snus orsakar hjärtrytmstörningar som i sin tur kan leda till hjärtinfarkter. Utöver detta är fetma och tandlossning följdsjukdomar.
Det man bör betona är att tobak i sig tillhör de hälsorisker som endast kan bli nollställd genom att totalt sluta.
Alkohol
Alkohol är en socialt accepterad dryck, vilket ofta gör att man glömmer vilka risker överkonsumtion kan medföra. Oftast ser man endast alkoholister som de som bedriver farligt drickande, men gränsen mellan att övergå från ymnigt festdrickande till vanedrickande kan vara tunn.
Risker som alkohol kan medföra är bland annat impotens (för stunden men även över längre sikt, då alkohol minskar testosteronet i kroppen), försämrad sömnkvalitet, försämrad prestationsförmåga inom idrott 2-3 dagar efter att man druckit, övervikt (alkohol är det mest energitäta ämnet efter fett), diabetes och även som ovan nämnt, beroende. Detta är dock främst de fysiska riskerna. Alkohol kan även medföra sociala och psykiska risker. Våld kan oftast sammankopplas med alkohol, men även problem med familj och vänner kan uppstå, då fokus skiftar mot alkoholens ökade betydelse.
Vad gäller just att idrotta dagen efter att man har druckit, så räcker 2-3 glas vin för att risken för skador på hjärtat ska öka. Risken att drabbas av skador på grund av att man har för lite vätska i kroppen på grund av alkohol är även påtaglig. Utöver det är risken för plötsligt lågt blodsocker, svimningar och mjölksyra påtaglig.
För att bestämma om det föreligger ett beroende har man ett antal faktorer man går efter. Av dessa måste minst tre vara uppfyllda under det senaste året - starkt behov efter alkohol, svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen, förekomst av abstinenssymtom, toleransökning, tilltagande ointresse av annat än alkohol och fortsatt konsumtion trots skador.
Risken för att drabbas av ett beroende beror inte endast på karaktärssvaghet som många kan tro, utan den genetiska faktorn verkar ha stor inverkan hur man hanterar sitt drickande enligt forskning. För de personer som har alkoholism i sin släkt är risken på tagligt mycket större att själv drabbas av det.
På IQ.se kan ni läsa mer om riskerna med alkohol och vilka följder överkonsumtion kan föra med sig.