Ordlista

ADRENALIN:
Adrenalin är ett stresshormon som utsöndras från binjuremärgen som svar på stimulering från sympatiska nervsystemet. Adrenalin utsöndras vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet försätter kroppen i "alarmberedskap", vilket innebär att det bereder kroppen på att fly eller slåss.
Adrenalinet transporteras löst i blodet och ökar kroppens prestationsförmåga. Det som händer i kroppen är att hjärtats slagfrekvens ökar och dess sammandragningar blir kraftigare. även blodtycket ökar och blodsockret i blodet ökar mm.

AEROB / ANAEROB FÖRBRÄNNING:
Aerob förbränning: För att denna förbränning ska kunna ske måste det finnas tillgång till syre. Volymen på syret är måttstocken. Men en syresättning av blodet kan Citroncyracykeln ske, vilket leder till en förbränning av kolhydrater och fett.
Anaerob förbränning: Vid en anaerob förbränning behöver det inte finnas någon tillgång till syre. Vid träning använder kroppen först fri energi från musklerna (ATP) i 2-3 sek. Därefter använder kroppen kreatin, ATP i ca 10 sek. När dessa två källor har används uppstår det Laktas i muskulaturen och man får "mjölksyra" i musklerna (detta sker genom genom glykolysen).

A–VITAMIN:
A–vitamin är ett samlingsnamn för flera olika ämnen. Vissa karotenoider, exempelvis betakaroten, kan i människokroppen ombildas till A–vitamin. Retinoider är av animaliskt ursprung, vilket det finns rikligt av i inälvsmat.
A–vitaminets funktion är att bilda synpigment i ögat, det är en antioxidant, och det är viktigt för fertiliteten. A–vitaminet byggs också om till ett hormon, en signalsubstans, som reglerar tillväxten i epitel – den "tapetvävnad" som täcker hud och slemhinnor A–vitamin finns i mjölk, morötter, paprika, inälvsmat och i gröna blad.
Har man brist på A–vitamin kan det leda till dåligt mörkerseende/nattblindhe då ögat får svårare att uppfånga svagt ljus. Man kan även få hudförändringar och förhårdningar, störning i slemhinnorna i mag– tarmkanalen och en dålig tillväxt. I ögat slutar tårkörtlarna att fungera, och hornhinnan torkas ut. Vid riktigt svåra fall kan man få bestående blindhet.
Vitaminet är fettlösligt, dvs. att det är möjligt att överdosera. Det krävs 7–8 gånger över RDI (rekommenderat dagligt intag) för att få en förgiftning. Men gravida kvinnor ska vara mer försiktiga med A–vitamin då det räcker med endast 3–5 gånger över RDI för förgiftning för gravida
Upp

ANTIOXIDANTER:
Antioxidanter är ett kemiskt ämne som motverkar oxidation av andra ämnen. Antioxidanter används bland annat industriellt som tillsatser i oljor för att motverka härskning. Oxidation kan skapa fria radikaler som skadar levande celler.
När en människa har en infektion eller en inflammation bildas det mycket fria radikaler. Vårt immunförsvar använder dessa "gifter" för att angripa bakterier som på något sätt kommit in i kroppen. Antioxidanter är bundet till kolhydrater, som tillexempel fruktos och socker.

Exempel på antioxidanter är:
  • Flavoider (finns i te & kakao)
  • Polyfenoler (finns i rödvin & te)
  • Andra fenoler (finns i nötter & viner)
  • Astaxanthin (finns i skaldjur & lax)
  • Lipionsyra (finns i rött kött, njure & spenat)
  • Karotenoider (finns i morötter)
Upp


AUTOIMMUN SJUKDOM:
Innebär att det egna immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egen vävnad. Ett exempel på detta är Glutenintolerans.
Upp


BMI:
Body Mass Index, eller kroppsmasseindex som det även kan kallas, anger relationen mellan vikt och längd. BMI är ett omdiskuterat mått. Men det förefaller ändå att förbli det enklaste mått som vi kan använda för att på ett smidigt sätt något sånär kunna identifiera människors relativa kroppsvikt. En människa som har mycket muskler kommer förmodligen att ha ett högt BMI, detta är på grund av att muskler väger mer än fett.
Beräkning av BMI går till på detta sätt:
Kroppsvikt i kilogram dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat.
Här kan ni läsa mer om BMI.
Upp

BUKSPOTT:
Pankreas, som även kallas bukspott, är ett körtelorgan i kroppen som består av två delar. Den exokrina delen utsöndrar enzymer som bryter ned födoämnen. Medans den endokrina delen utsöndrar insulin ( som höjer höjer blodsockret), glukagon (som sänker blodsockret) och somatostatin. Men det viktigaste är Lipas, det är enzymer som spjälkar lipider (alltså fett, exempelvis triglycerider).

Biotin Biotin kallades ursprungligen för vitamin H. Det är nödvändigt för att en rad ämnesomsättningsreaktioner ska kunna äga rum, bland annat citronsyracykeln. Biotin finns i de flesta livsmedel och vi får även en stor mängd från våra bakterier i magen. Brist är väldigt ovanligt men symptom är illamående och torr hud.
Upp


CITRONSYRACYKELN:
Citronsyracykeln är ett led i cellens utvinnande av användbar energi ur olika näringsämnen, den så kallade cellandningen. I denna process används syre och den karaktäriseras därför som en aerob process. Energigivande näringsämnen i citronsyracykeln är: pyruvat, acetylkoenzym A, citronsyra och ATP. I varje steg frigörs också ATP.
Upp

C–VITAMIN: Vitamin C heter också askorbinsyra. Vitaminet har många viktiga funktioner, och ett av dem är att immunförsvaret ska fungera på rätt sätt. Det har även en viktig funktion i bildandet av bindväv. Vitaminet har även en förmåga att fungera som skyddande antioxidant och underlättar järnupptaget från vegetabiliska källor.
De bästa källorna är frukt och grönsaker. Man brukar säga att apelsiner är den bästa källan men faktum är att det finns många livsmedel som innehåller långt mer än apelsiner. Bland de bästa källorna är svarta vinbär, nypon, jordgubbar, nässlor, kiwi och flertalet bär. Men även citrusfrukter och andra frukter innehåller mängder av vitaminet.
Vitamin C är väldigt känsligt för upphettning och vid kokning försvinner c–vitaminet med vattnet.
Vid brist på vitamin C drabbas man av förhöjda mängder fria radikaler, så kallad förhöjd oxidativ stress, vilket ökar risker för en rad ohälsotillstånd. Den mest akuta konsekvensen av brist är sjörbjugg, som i värsta fall leder till döden. Vitamin C har en väldigt låg giftighet, men om man regelbundet stoppar i sig stora doser ökar risken för njursten.
Upp


DIABETES TYP 1:
Sjukdomen kännetecknas av att bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin på grund av en autoimmun reaktion som förstör de insulinproducerande betacellerna. Därför kan inte kroppen använda sockret (glukos) från födan. Blodsockret i kroppen stiger, och insjuknandet går ofta snabbt. Eftersom kroppen slutar tillverka tillräckligt med eget insulin, måste insulin tillföras utifrån genom injektioner med insulin.
Upp

DIABETES TYP 2:
Denna sjukdom innebär att man är insulinresistent. Vilket innebär att kroppen producerar insulin men det kan inte användas. Detta kännetecknas av att man ständigt har höga insulinnivåer, vilket leder till insulinresistens, och vilket i sin tur leder till att mer insulin måste produceras när man äter. Men detta tas ej upp och det leder till att systemet säckar ihop och man kan hamna i insulinkoma.
Upp

DOPAMIN:
Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet. Det förekommer i en rad viktiga system som bland annat reglerar muskelrörelser, vakenhet, glädje, entusiasm, och kreativitet.
Upp

D–VITAMIN:
D–vitamin behövs för kroppens omsättning av fosfat och kalcium. Det är viktigt för att vi ska kunna tillgodogöra oss det kalcium vi får i oss med kosten. Vitaminet reglerar nivåerna av kalcium i blodet och reglerar så att vi tar upp mer kalcium ur tarmen om nivåerna är låga. D–vitaminet har effekt i tarmarna, njurarna och i skelettet.
Kroppen kan tillverka D–vitamin själv. Det bildas i huden när den belyses av solljus (men ej via solarium). Men på höst och vinter är det bra med extra vitamintillskott eftersom vi har lite mindre sol under denna period.
D–vitamin med animaliskt ursprung är mjölk, fisk ägg och margarin. Och med vegetabiliskt ursprung är det cocos, svamp och nässlor.
Brist på D–vitamin ger ett mjukt och missformat skelett. I Sverige förekommer det nästan enbart i samband med lever– eller tarmsjukdomar. Vitaminet kan överdoseras på grund av att det är fettlösligt, men det D–vitamin som bildas i huden av solljus kan däremot inte överdoseras. 7–8 gånger över RDI leder till förgiftning.
Man kan få huvudvärk, känna illamående, och få förkalkning i njurar och lungor.
Upp


EIKOSANOIDER:
Det är den essentiella fettsyran omega-6 kan påverka bildningen av hormonlika ämnen, så kallade eikosanoider som påverkar inflammationsprocesser i kroppen. Omega 6 har en inflammatorisk verkan.
Upp

ENERGIPROCENT:
E% är en benämning som används i samband med kosthållning. Det man då talar om är en fördelning av energin (Kcal) från de olika delarna i kosten, det vill säga protein, kolhydrater och fett. Som rekommendation anser Livsmedelsverket att kostens fettmängd i snitt endast bör vara 30 E%, vilket innebär att 30 % av all energi från kosten ska komma från fett, inte 30 % av kosten ska vara fett.
Upp

ENZYMER:
De flesta enzymer, det vill säga biologiska katalysatorer, är proteiner. Exempelvis amylas vid spjälkningen av stärkelse och DNA-polymeras som används vid kopiering av DNA.

Enzymer har olika uppgifter i kroppen:
Reglerande proteiner: Många hormoner och andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner är proteiner. Andra exempel är de proteiner som reglerar översättningen av DNA-sekvenser till RNA-sekvenser vid tillverkningen av proteiner i den så kallade proteinsyntesen.
Förrådsproteiner: Det finns proteiner som kan lagra ämnen och frigöra dem vid behov, dessa kallas för förrådsproteiner. Ett exempel är myoglobin som lagrar syre i muskelceller.
Transportproteiner: En del proteiner kan transportera ämnen, uppta ämne på en plats, förflytta sig och frigöra ämnet. I blod finns hemoglobin som transporterar syre. Eller albumin som transporterar fettsyror. Det finns flera typer av transportprotein som har olika strukturer.
Strukturproteiner: Vissa proteiners främsta funktion är att ge en vävnad struktur och stadga. Som exempel kan man ta keratin som finns i horn, hud, fjädrar och naglar, elastin som finns i hud och artärväggar, och kollagen som förutom bindväv även är en viktig komponent i skelett.
Försvarsproteiner: En stor del av immunförsvaret består av proteiner, såsom antikropparna, och delar av cellens membran som fungerar som receptorer för olika substanser.
Motorproteiner: Ett motorprotein är ett protein som kan röra sig över en yta. Motorproteinet myosin bygger tillsammans med aktin upp våra muskler och gör att dessa kan dras samman.
Upp

ESSENTIELL AMINOSYRA:
De essentiella aminosyrorna är de livsnödvändiga aminosyrorna som människokroppen inte själv kan tillverka, och som således måste intas med födan (essentiell betyder livsnödvändig). Dessa aminosyror får vi i oss genom att äta animaliska produkter så som kött, fisk, skaldjur, ägg och mjölkprodukter. En fullvärdig essentiell aminosyra innehåller alla essentiella aminosyror, ex sojabönor, fisk och kött. Det finns 20st olika aminosyror men endast 8st av dem är essentiella.
De essentiella aminosyrorna är: fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, metionin, treonin, tryptofan och valin. Essentiella aminosyror för barn är: arginin och histidin.
Upp


FETT:
Fetter ingår i gruppen lipider och består av glycerider, framför allt triglycerider. Energiinnehållet i fett (37 kJ/g eller 9 kcal/g) är ungefär dubbelt så högt som hos kolhydrater och proteiner. Det finns mycket fettlösliga vitaminer och antioxidanter som behöver fett för att lösas upp.

Det finns olika typer av fetter, dessa är indelade i grupper:
  • Naturliga fetter: mättade, enkel- och fleromättade fetter.
  • Onaturliga fetter: Transfetter, härdade fetter och omästrade fetter.
  • Transfetter är enkelomättade eller fleromättade fetter som man på kemisk väg har "mättat" eller nästan "mättat" för att få önskad konsistens mm. Transfetter ökar också hållbarheten på livsmedlet.
  • Ett mättat fett har högre smältpunkt och är fast i rumstemperatur. Mättat fett finns i bakverk, glass, ost, feta mjölkprodukter, charkuterivaror, hårda margariner.
  • Enkelomättat fett har en dubbelbindning i någon av fettsyrornas kolkedjor och är lös i rumstemperatur. Enkelomättat fett finns i olivolja och rapsolja, flytande margarin, nötter, mandel, avokado, oliver och sesamfrön.
  • Fleromättat fett har minst två dubbelbindningar i fettsyrornas kolkedjor. Fleromättat fett oxiderar lätt (härsknar) på grund av alla dubbelbindningar.
  • Fleromättat fett finns i advocado och fet fisk, nötter, frön, fullkornsprodukter, linfrön, valnötter och rapsolja.
Här kan ni läsa mer om fetter.

Upp

FYTOÖSTROGEN:
Fytoöstrogener är växtämnen som liknar östrogen. Det finns bland annat i alla sojaprodukter, fullkornsbröd av råg, linfrön, linfröolja, bönor, jordnötter och solrosfrön.
Upp


GB:
GB står för Glykemisk Belastning. Detta visar var blodsockret hamnar efter höjningen i en blodsockerkurva. Med denna metod kan den faktiska blodsockerbelastningen vid normal konsumtion av den aktuella produkten uppskattas. Värt att komma ihåg ar att bara för att ett livsmedel har högt GI betyder det inte att det har högt GB!

GL beräknas enligt: GL = (m = gram kolhydrater i en portion x GI) / 100.
Alltså: m * GI / 100 = GB
Ex 1: 100 g russin har 70 g KH, och 93 i GI. – GB = 70 * 93 / 100 = 65 ? 100g russin har 65 i GB
Ex 2: 100 g vattenmelon har 9 g KH, och 103 i GI. – GB = 9 * 103 / 100 = 9 ? 100 g vattenmelon har 9 i GB
Upp

FOLSYRA (VITAMIN B9): Folater är ett gemensamt namn på föreningar som alla har förmågan att bilda folsyra. Folater är också lagringsformen som kroppen använder när vitaminet ska lagras i levern. Liksom de andra B–vitaminerna fungerar folsyra som en kofaktor i olika kemiska reaktioner. En av dessa är bildningen av vår arvsmassa DNA. Folsyra är även en central komponent i nedbrytningen av homocystein.
Det finns i rikliga mängder i gröna bladgrönsaker som spenat, broccoli och bönor, men även i lever. De symptom på brist är diarréer, huvudvärk, röd tunga och sömnsvårigheter. Mn kan även få en speciell typ av blodbrist, megaloblastanemi. Folsyra spelar även en mycket viktig roll i fosterutvecklingen eftersom vitaminet är nödvändigt för ryggmärgskanalens bildande.
Upp

FOSFOR: Fosfor bildar tillsammans med kalcium mineralet apatit som är huvudbeståndsdel i vårt skelett. Förutom detta så är fosfor en viktig beståndsdel i de flesta av våra celler. Det behövs nämligen för uppbyggnaden av vår arvsmassa. Fosfor ingår även i den extremt viktiga molekylen ATP, och i många typer av fetter som behövs för att hjärnans, nervernas och cellmembranernas funktioner. Det är väldigt svårt att utveckla en fosfatbrist.
Fosfor finns i många livsmedel och främst i proteinrika livsmedel, ex kött, fisk mjölk och nötter. Överdosering är ovanligt eftersom det förhindras eftersom kroppen har en stor kapacitet av att utsöndra överskott via njurarna.
Upp

GI:
GI står för Glykemiskt Index.
Med hjälp av detta ser man hur fort ett livsmedel med 50 g kolhydrater höjer blodsockret. Vid hög blodsockerhalt reagerar kroppen med hög insöndring av hormonet insulin.
Som referenslivsmedel utgår man vanligtvis från 50 gram bröd, bakat av vitt raffinerat (siktat och renat) vetemjöl, vilket ger GI = 100.
Faktorer som påverkar GI är konsistens och matens sammansättning (Fett, Proteiner, Kolhydrater), PH-värdet, Fibrer, och tillagning.
Här kan du läsa mer om GI.
Upp

GLUTAMAT:
Glutaminsyrans salter kallas glutamater. Glutamater finns naturligt i mycket mat, men kan också tillsättas i form av till exempel natriumglutamat för att förstärka smaken på lagad mat. Som livsmedelstillsats har den E-nummer E 620. Salterna av glutaminsyra har E-nummer E621-25. Får man i sig för mycket glutamat kan det leda till ett nervgift och man får en toxic effekt. Glutamat finns naturligt i kött, fisk och parmesanost. Annars hittar man det i aromat, kryddblandningar, buljongtärningar, chips, charkuterier, färdigmat, snabbmat och pulversåser. Om man får i sig för mycket glutamat kan dessa symptom uppstå: Migrän, huvudverk, ont i magen, darrningar, svettningar, överaktivitet, aggressivitet och ökad aptit.
Upp

GLUTEN:
Glutenintolerans heter celiaki på medicinspråk. Det är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i gluten förekommande glykoprotein. Symptomen är kopplade till malabsorption i tunntarmen, dvs att man inte kan ta upp de näringsämnen kroppen behöver. När immunsvaret reagerar mot en prolamin i en överkänslig person sätts en inflammation igång i tarmen som förstör dess villi och därmed drastiskt minskar den yta som finns tillgänglig för upptag av alla näringsämnen. Symptom på celiaki är: Viktminskning, Diarré, stor avföringsvolym, gasbesvär, Steatorré (fett i faeces) är ett tecken på malabsorption av fett, Trötthet/svaghet, Infertilitet, Förstoppning, Vitamin, mineral eller blodbrist.
Upp

GLUKAGON:
Glukagon är ett hormon i kroppen som utsöndras av de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Glukagon insöndras vid sänkta blodsockernivåer och ökar glukoskoncentrationen i blodet, framförallt genom att stimulera nedbrytning av glykogen till glukos i levern. Glukagon har alltså en motsatt verkan till insulin.
Upp


HORMONER:
Hormoner fungerar som budbärare från en cell eller organ till en annan cell eller grupp av celler i kroppen.
Alla kroppsfunktioner styrs av hormoner:

  • Neurokrint – nerver skickar ut signaler till transmittorsubstanser.
  • Parakrint – skickar ut signaler mellan celler
  • Autokrint – en cell som påverkar sig själv via substanser
  • Endokrint – transmittorsubstanser som går via blodet
  • Neurogent – lokal kontroll från transmittorsubstanser
Det finns 3 grupper av hormoner:
1) Proteiner, polypeprider (insulin, glukagon)
2) Steroider (kortisol, östrogen)
3) Aminer (köldköttelhormon, adrenalin)
Upp


INSULIN:
Insulin är ett hormonellt protein som tillverkas i bukspottkörteln efter en måltid som ett svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet. Insulin bildas i de Langerhanska öarna som utgör en viktig del av bukspottskörtelns endokrina funktion. Insulin utsöndras vid höga blodsockernivåer och minskar glukoskoncentrationen i blodet, framför allt genom att motverka nedbrytning av glykogen till glukos i levern. Insulin har motsatt verkan till glukagon.
Enklare förklaring: Mat vi äter (Kolhydrater) leder till en hög glukoshalt i blodet (vilket ger högt blodsocker). Detta leder till att bukspottskörteln (Langerhanska öarna) utsöndrar insulin, detta insulin säger åt kroppen att ta upp glykos (socker) i muskler och fettväv (blir då en muskeluppbyggnad och en fettinlagring). Insulinet motverkar samtidigt nybildning av glukos och motverkar nedbrytning av glykogen (som är kolhydraternas lagringsform) i levern.
Insulin utsöndras även vid intag av socker och kolhydrater, protein och mjölkprodukter, vid stora portioner, när magsäcken är full och när man ätit glutamat.
Upp


KOLESTEROL:
Kolesterol är en lipid. Rent kemiskt är kolesterol även en steroid och en alkohol. Kolesterol transporteras via blodet och utsöndras från levern till gallan. Kristalliserat kolesterol är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i den vanligaste typen av gallsten. Kolesterol fungerar som byggnadsmaterial i cellernas membraner. Kolsterol är det viktigaste utgångsmaterialet vid syntes av steroidhormoner såsom kortisol och aldosteron från binjurarna och av könshormoner såsom progesteron, östrogen och testosteron, samt vid tillverkning av det ämne som av solljus omvandlas till D-vitamin.
Den största mängden kolesterol i människokroppen syntetiseras från acetyl-coenzym A i många olika typer av celler och vävnader.
Man burkar prata om gott kolesterol och ont kolesterol.
High-density lipoprotein (HDL) innehåller mycket kolesterol och brukar kallas för det "goda kolesterolet". HDL:s uppgift är att föra bort överskott av kolesterol från kroppens vävnader till levern.
Low-density lipoprotein (LDL) är ett lipoprotein som transporterar kolesterol och triglycerider från lever och tarmar till celler och vävnader vid blodbanan. LDL kallas för det "onda kolesterolet".
Upp

E–VITAMIN: Vitamin–E är känt som en hälsobringande antioxidant. Vitamin–E är egentligen ett samlingsnamn på tokoferoler och tokotrienoler som alla har lite olika förmåga att fungera som vitamin E i kroppen. E–vitaminet fungerar som en antioxidant och man vet att vitaminet fungerar som ett "konserveringsmedel" som skyddar kroppen från en särskild sorts skadliga ämnen som kalas för fria radikaler och som skyddar fettet i kroppen från att härskna. Vitaminet stabiliserar cellmembran, och är viktigt för ett normalt immunförsvar, vitaminet skyddar nerver och skelett och ögats retina från oxidering.
Det kan man hitta i feta vegetabiliska livsmedel som oljor, margarin, kli, groddar, nötter och frön, lax, ägg och havregryn. Vitaminet fungerar även här som ett konserveringsmedel som skyddar de känsliga fleromättade fetterna från härskning inne i växten.
Brist på E–vitamin är sällsynt hos människan. Men effekterna är att röda blodkroppar bryts ner lättare, nedsatta reflexer och rörelseförmåga. En överdosering är väldigt ovanligt. Vitaminet fördelas i hela kroppens fettdepåer och detta kan vara en av anledningarna till dess låga giftighet.
Upp

KOLHYDRATER, KH:
Kolhydrater lagras i kroppen som glykogen. Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter som heter sackarider.
Sackarider finns i olika former:
Monosackarider är enkla sockerarter, med en kolkedja. Dessa är glukos, fruktos och galaktos. Disackarider är två monosackarider som är hopkopplade. Tillexempel rörsocker och mjölksocker. Oligosackarider har ca 8 till 20 monosackaridrester. Dessa förekommer tex på ytan av biologiska membran. Polysackarider är längre och kan innehålla tiotusentals monosackaridrester. De kan vara grenade eller linjära och bestå av en eller flera olika monosoackaridslag. Exempel på dessa är stärkelse och "kostfiber" (till exempel cellulosa). Man brukar dela upp kolhydraterna i långsamma kolhydrater och snabba kolhydrater beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Människans enzymer kan bara spjälka stärkelse.
Snabba kolhydrater som till exempel vanligt strösocker (som heter sackaros) spjälkas snabbt till monosackarider som diffunderar ut i blodet som glukos och upp till levern.
Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer.
Här kan ni läsa mer om kolhydrater.
Upp

KORTISOL:
Kortisol är ett steroidhormon som även går under benämningen hydrokortison. Kortisol tillverkas och utsöndras i binjurarna som svar på att hormonet ACTH (adrenokortikotropt hormon) via blodet når binjurarna. ACTH utsöndras i sin tur från hypofysen och utsöndras till blodet vid stress. även om kortisol i hög halt utsöndras vid stress innehåller blodet alltid en viss halt av hormonet. Kortisol är därmed ett livsnödvändigt hormon och brist på kortisol är ett livshotande tillstånd.
Upp

KOBALAMIN(VITAMIN B12): B12 används till många olika processer i kroppen och en av de viktigaste är tillverkningen av DNA. B12 behövs även för den så kallade myeliniseringen av nerver. Det är även livsnödvändigt för att kroppen ska kunna bryta ner giftet homocystein som bildas naturligt genom omsättningen av protein.
B12 finns bara i animalier och bäst i leverprodukter. Men det finns även i mjölk, kött, ägg och fisk. Brister ger i början diffusa symptom som trötthet, förvirring och försämrat allmäntillstånd. Om bristen blir större kan man få en speciell typ av blodbrist, perniciös anemi. Man kan även få stickningar och muskelsvaghet som kan övergå i förlamningar och ”burning–feet syndrome” som upplevs som en brännande känsla i fötter och ben.
Upp

KALCIUM: Kalium utgör ca 2 % av vår kroppsvikt och är ett av de viktigaste mineralerna i våra kroppar. Kalcium är viktigt för skelettuppbyggnaden. Kalcium fungerar även som en intracellulär budbärare, dvs ett ämne som möjliggör att cellers olika delar kan kommunicera med varandra. Som tillexempel när en muskelkontraktion sker. Det skyddar även mot högt blodtryck och tarmcancer.
Marginella brister är relativt vanliga och det upptäcks ofta efter en lång tid. Kroppen kan kompensera för ett lågt intag under långa perioder och då skjuter kroppen till extra kalcium till blodet från skelettet. En marginell kalciumbrist kan under lång tid öka risken för benskörhet, även till bristsjukdomen rakit eller engelska sjukan som den också kallas.
Kalcium finns i de flesta livsmedel, men de bästa källorna är mjölkprodukter och fisk, sesamfrön, skaldjur och många grönsaker. Lättfil och lättmjölk är ex. på varor som ofta är berikade med kalcium. Överdosering av kalcium och vitamin D kan öka nivåerna av kalcium i blodet så mycket att det bildas förkalkningar i vävnader. Symptom på detta är stora urinmängder, muskelsvaghet och förvirring. Kan även leda till koma eller döden.
Upp


LAKTOSINTOLERANT:
Mjölksocker, är en kolhydrat (en disackarid) som består av glukos och galaktos och finns i däggdjursmjölk. Om man har en överkänslighet mot laktos (mjölksocker) orsakas det av brist på enzymet laktas. Vid enzymbrist bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré. Laktosintolerant innebär inte samma sak som mjölkallergi! Om man är laktosintolerant kan man ta laktas tabletter och då kan man äta en liten mängd mjölk.
Upp

LEKTIN:
Lektiner är ett samlingsnamn för naturligt förekommande kolhydratbindande proteiner.
Upp

LIPOPROTEINER:
Lipoproteiner är ansvariga för transport av triglycerider i blodet.
LDL står för Low Density Lipoprotein. Det transporterar fett från levern till resten av kroppen. LDL kallas det onda kolesterolet. Det fastnar i kärlväggarna och kan orsaka förtäring och kärlskador.
HDL står för High Density Lipoprotein. Det transporterar fett till levern från resten av kroppen. Kallas det goda kolesterolet. HDL kan motverka de negativa effekterna av LDL.
Upp


MAKRONUTRIGENTER:
Makronutrigenter är energi från fett, protein och kolhydrater.
Upp

METABOLA SYNDROMET:
Reavens syndrom X, eller insulinresistenssyndrom är samlingsnamnet för ett antal faktorer som ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Alla "sjukdommar" är insulinrelaterade.
För att ha Reavens syndrom X ska man ha bukfetma plus minst två av följande:

  • Förhöjd mängd triglycerider (fett) i blodet
  • Låg andel HDL-kolesterol i blodet
  • Högt blodtryck
  • Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2
  • PCOS, en hormonell obalans, är också ett metabolt syndrom

En teori till detta är att den centrala störningen i metabolt syndrom är att man har höga insulinvärden. Med en minskad mängd kolhydrater i kosten leder det till sänkta insulinnivåer i blodet vilket i detta fall är positivt. Ett exempel på sådana kostmodeller är Atkins eller LCHF.
Upp

MAGNESIUM (MG):

Magnesium behövs för att flera av våra enzymer ska kunna fungera som de ska, men även att stabilisera biokemiska reaktioner där den energirika ATP–molekylen ingår. Finns i ärter, nötter, frön, baljväxter, quinoa, grönsaker, kött, fisk och spannmål. Uttalade brister är ovanliga men akuta bristsymptomär kräkningar, aptitlöshet och kramper. Marginella brister på magnesium är vanliga eftersom vårt intag är lågt då vi ofta äter mycket behandlad mat. Symptom är då att blodtrycket stiger och att man får problem med frisättningen av insulin från bukspottkörteln. Det är relativt svårt att få i sig för mycket men symptom är att man drabbas av yrsel, blodtrycksfall och illamående.
Upp

MODEDIETER:

Dieter med högt med fett/ lågt med kolhydrater:
  • Atkins
  • LCHF
  • GI
  • Stenålderskost
  • Montignac
Dieter med lågt med fett/ högt med kolhydrater:
  • Cambridge
  • Vitkväktarna
  • Nutrilett
  • Fit for Life
  • SLV – svenska livsmedelsverket
Principer för hög fett/ låg KH:
  • Minskat KH intag
  • Insulinutsöndringen minskar – fettinlagring minskar
  • Fettförbränningen ökar, ämnes- till negativ energibalans, detta leder till omsättningen ökar vilket leder till minskad vikt.
Principer för låg fett / hög KH:
  • Minska fettintaget
  • Minska totala energiintaget, vilket leder minskad vikt.
Upp


NITRIT:
Nitrit är en typ av salt. Natriumnitrit, (NaNO2 ), används för bevarande av kött eftersom det hämmar bakterietillväxt och att de genom reaktion med myoglobinet i köttet ger det den önskade mörkröda färgen. Eftersom nitrit är giftigt; dödlig dos för människor är cirka 22 mg per kg kroppsvikt, så är max tillåtna nitritinnehåll i köttprodukter 200 ppm (denna gräns gäller i USA).
Upp


NORADRENALIN:
Noradrenalin utsöndras bland annat i betydligt mindre mängd än adrenalin från binjuremärgen. Det är den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet. Detta är för att sympatiska nerver som går från centrala nervsystemet till hjärta, blodkärl, njurar och andra organ använder noradrenalin som signalsubstans. Noradrenalin har betydelse främst när det gäller vakenhet, aktivitet, uppmärksamhet och vid depressioner.
Upp

NYCKELHåLSMäRKNING:
är en produkt nyckelhålsmärkt innebär det att produkten är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ.
Upp

NIACIN(VITAMIN B3): Niacin används som en kofaktor i ämnesomsättningsprocesser. Det behövs för omsättningen av protein, fett och kolhydrater, precis som tiamin och riboflavin. Det är också viktigt för att inlagringen av glykogen ska fungera normalt. Exempel på bra källor är vetekli, lever, kött, fisk och fågel. Niacin finns även i många vegetabilier.
Brist uttalar sig i aptitlöshet, muskelsvaghet och utslag på huden. Har men en svår brist övergår symptomen till bristsjukdomen Pellagra. Detta ger hudproblem, demens och diarré, och kan leda till döden.
Överdoser av Niacin kan få negativa konsekvenser. Höga doser kan minska fettförbränningen och minska kroppens känslighet för insulin, vilket kan öka risken för typ 2–diabetes och övervikt. Det kan även ge negativa effekter på levern och framkalla hudrådnader, kräkningar och astma.
Upp

OMEGA 3:
Omega 3 ger en antiinflammatorisk effekt.
Här hittar man Omega 3 fettsyror:
Av de fleromättade omega 3–fettsyrorna förekommer alfa-linolensyra och linolsyra i vegetabiliska oljor, samt linfrön, nötter, kiwi och gröna bladväxter och fet fisk.
De längre fleromättade fettsyror (EPA och DHA) förekommer i mikroalger, som finns naturligt i fet fisk, som framför allt makrill, sill och lax.
Omega 3 har en visad effekt på:

  • Hjärnan/ögonen – Ett regelbundet intag av Omega-3-fettsyror skyddar mot bland annat blodproppar, ögonsjukdomar (som gula fläcken-sjukan) och senil demens.
  • Blod/kärl – Omega 3–fettsyrorna har en triglyceridsänkande effekt.
  • Leder – Det minskar symptomen hos personer med reumatisk artrit som stelhet och smärta.
  • Hud – Omega 3–fettsyror ger skydd mot huden åt exempelvis personer med pigmentförändringar, torr hud/hårbotten och mjäll. Symptom hos olika former av eksem och hos psoriasis sägs även minskas av regelbundet intag av dessa fettsyror.
  • Välbefinnande – Genom att reglera signalsubstanser och hormonnivåer kan Omega 3-fettsyror vid regelbunden användning lindra och förebygga nedstämdhet och humörsvängningar.
  • Barn/ungdomar – Tillskott av omega 3-fettsyror har visat sig kunna lindra inlärningssvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter och ADHD.
  • Psykiska tecken på brist av Omega 3 kan vara humörsvängningar, depressioner, koncentrationssvårigheter och inlärningssvårigheter. Yttre tecken kan vara torr hud och hårbotten, mjäll, eksem, pigmentförändringar i bland annat ansikte (mörka fläckar) samt håravfall.
Upp



OMEGA 6:
Omega 6 är en fleromättad fettsyra som har en inflammatorisk effekt. Ett viktigt exempel på en Omega 6 är linolsyra, som är en essentiell fettsyra. Ett överintag av omega 6-fettsyror kan ge allvarliga hälsoeffekter och kraftigt bidra till kardiovaskulär sjukdom. Många moderna livsmedel såsom exempelvis margariner och matoljor har en ogynnsam balans mellan omega 3–fettsyror och omega 6-fettsyror.
Upp


PROTEIN:
Protein består av långa kedjor av aminosyror som är ihop bundna genom peptidbindningar. Det är proteiner som bygger upp enzymer. De fungerar som kroppens byggstenar till bla muskler, hår, hud, bindväv och naglar. Protein är signalämnen i kroppen. Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror i lämpliga proportioner. Fisk, kött och sojabönor är exempel på livsmedel med fullvärdigt protein.
Vitamin B6 används även den som en kofaktor liksom B1, B2 och B3 och behövs vid ämnesomsättningen. Dess viktigaste effekt där är omsättningen av proteiner. B6 behövs för så kallade transamineringar, då kroppen omvandlar vissa aminosyror till andra aminosyror. Vitaminet behövs även för nervsystemets funktion och för bildningen av serotonin och för frisättningen av glykogen.
Behovet av vitamin B6 beror till stor del på hur mycket protein man äter. Men bra källor är kött, fisk, fågel, baljväxter, jäst och vetegroddar. Brist på vitamin B6 är relativt ovanliga, men symptom på brist är störningar i det centrala nervsystemet som kramper, depressioner och irritabilitet och försämrad glukostolerans.
Här kan ni läsa mer om proteiner.
Upp

PANTOTENSYRA (VITAMIN B5):> Pantotensyra har en mycket central funktion i alla celler eftersom et ingår i acetylkoenzym A. Det är ett ämne som är nödvändigtför de mest fundamentala livsprocesserna som t.ex. citronsyracyeln. Pantotensyra finns i alla livsmedel som inte är superraffinerade som t.ex. rent socker. Brister på pantotensyra är mycket ovanliga. Man har sett det hos undernärda personer och hos de som redan har B–vitamin brist.

Upp


RESERVATOL:
Reservatol är starkt antioxidantiskt och inflammatoriskt, och sägs skydda mot åderförkalkning. är också blodförtunnande. Reservatol finns bl.a. i rött vin.
Upp

RIBOFLAVIN (VITAMIN B2): Dess främsta funktion är olika energiutvinningsprocesser, bla i anslutning till citronsyracykeln. Vitaminet är alltså nödvändigt för nedbrytningen av fett, kolhydrater och protein.Riboflavin finns allmänt i livsmedel från växter och djur. Men extra bra källor är lever, kött, ägg, fisk, vetegroddar, mjölk och gröna bladgrönsaker som spenat.
Brist på Riboflavin kan ta flera månader att upptäcka. Symptom är sprickor i mungipor, munsår, rödfärgade munslemhinnor och läppar, brännande känsla i tungan, missfärgning av tungan, blodbrist, inflammation i näsborrar, förlust av synskärpa. En överdosering av detta vitamin kan inte ske då det har en mycket låg giftighet även i höga doser.
Upp


SALTSYRA / MAGSAFT:
Magsaften är en vätska som innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pepsinet bryter ner proteiner, vilket fungerar bäst i miljö med lågt pH-värde. Gastrin frisätts av proteinet och pepsin bearbetar och bryter ner proteinet till polypeptider. Kolhydratsnedbrytning innebär att det bryts ner till enkla sockerarter. Saltsyran hjälper alltså också till med nedbrytningen. Eftersom magsaften är frätande måste magsäcken skyddas, vilket görs med en stark hinna som kroppen snabbt bygger upp. Om den emellertid inte byggs upp snabbt nog, riskerar man att få magsår.
Upp

SEROTONIN:
Serotonin är en signalsubstans som syntetiseras i kroppen från den essentiella aminosyran tryptofan genom enzymatiska reaktioner. Tryptofan omvandlingen till serotonin kräver insulin och B-vitaminer. Serotonin är bland annat inblandat i sömn, vakenhet, aggressivitet, impulsivitet, aptit och sexuell lust. Man kan hitta serotonin i svamp, frukt och grönsaker.
Det bildas mer serotonin vid högt insulin t.ex. om man är proppmätt, dricker mjölk, eller äter snabba kolhydrater. Det bildas även mer serotonin av promenader, massage och dagsljus. Men serotonin störs av aspartam, som är ett sötningsmedel.
Högt serotonin ger: trängre blodkärl, känslighet vid ljus, ljud och lukter, koagulering sker snabbare, diarré och psykisk depression. Lågt serotonin ger: Förstoppning, förhöjd sexlust, nerstämdhet och ångest.
Upp


TRYPTOFAN:
Tryptofan är en av de essentiella aminosyrorna. Tryptofan är också ett utgångsämne vid kroppens tillverkning av serotonin och melatonin. Tryptofan finns i kött och hårdost, men även i mjölk och spannmål, i havregryn och sesamfrön.
Upp

TIAMIN (VITAMIN B1): Tiamin används i första hand vid energiutvinningen, dvs. när kroppen ska utvinna energi ur näringsämnen som protein, kolhydrater och fett. Det har även en central roll i den livsviktiga citronsyracykeln, och för nervernas funktion.
Hur mycket Tiamin man behöver beror mycket på hur stor energiförbrukning man har. Ju mer man gör av med desto mer Tiamin behövs. De bästa källorna i kosten är jäst, fläsk, lever, baljväxter, nötter grönsaker och frukt.
Har man brist på Tiamin beror detta oftast på en enformig kosthällning, tex en kost som baseras i huvudsak på ris, eller en allmänt dålig kosthållning. Symptom är irritation, huvudvärk och trötthet (Dessa symptom är väldigt allmänna och behöver inte innebära att du har Tiaminbrist!). Vid en allvarigare brist kan man få ödem, problem med hjärtat, förvirring och förlamning i fötter och ben. Tiamin kan inte överdoseras eftersom det är vattenlösligt. Det utsöndras av kroppen med urin och avföring.
Upp


ÖSTROGEN:
Östrogen är en grupp steroidhormoner, som mest betraktas som ett kvinnligt könshormon, men finns även i kroppen hos män. Hos kvinnor tillverkas östrogen främst i äggstockarna, av äggblåsorna och av gulkroppen (corpus luteum), och när kvinnan är gravid även av moderkakan och även i brösten. Män producerar en del östrogen i testiklarna. Utöver detta sker östrogenproduktion perifert i kroppen, i levern och i binjurarna hos bägge könen.
Upp

Tillbaka